Introduktion
Sverige har en lång tradition av återvinning och ansvarstagande för miljön, men nedskräpning är fortfarande ett stort samhällsproblem. Statistik från SCB:s avfallsrapport visar att de svenska hushållen genererade 4,3 miljoner ton avfall 2022 – motsvarande 0,4 ton per person. Det mesta tas om hand genom avfallshantering, återvinning och energiåtervinning, men mycket hamnar tyvärr i vår gemensamma miljö. Cigaretfimpar och snus utgör tillsammans cirka 80 % av allt skräp som hittas i stadsmiljöer, och enligt en nationell mätning slängdes 22 miljoner fimpar på marken under en enda sommarvecka. Samtidigt har plastförbrukningen minskat; användningen av plastbärkassar sjönk från 83 påsar per person 2017 till 17 påsar per person 2022, men fortfarande 50 000 plastpåsar hamnade på gatorna under en sommarvecka 2020. Nedskräpning försvårar arbetet för återvinningsbolag, kostar samhället hundratals miljoner kronor och skadar natur, djur och människor. I den här artikeln sammanfattas de viktigaste lärdomarna från tre ledande artiklar om nedskräpning och beskriver hur vi tillsammans kan minska problemet.
Hur påverkar nedskräpning miljön?
Skador på djur och natur
Nedskräpning skadar både djur och natur. Plastföremål som hamnar i havet är särskilt farliga; forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet. Sjöfåglar och andra marina djur kan trassla in sig i plast eller missta den för mat; magarna fylls av plast och de riskerar att svälta ihjäl. På land kan aluminium- och glasförpackningar skäras sönder i skörden och hamna i djurfoder; kor och andra lantbruksdjur kan skadas allvarligt. Mikroplast är ett särskilt problem – plast bryts aldrig ned helt utan fragmenteras till mikroskopiska partiklar som tas upp i näringskedjan.
Även till synes oskyldiga föremål bryts ned långsamt. En aluminiumburk kan ta 200–500 år att brytas ned, och tuggummi som ofta innehåller plast tar 20–25 år. Cigaretfimpar, som innehåller plasten cellulosaacetat, bryts ned till mikroplast och läcker ut tusentals gifter. En enda fimp kan förorena två liter vatten. När vi skräpar ned förstörs livsmiljöer, och nedskräpning i stadsmiljö riskerar att hamna i dagvattenbrunnar och vidare ut till havet.
Samhällskostnader och trygghet
Utöver skador på djur och natur medför nedskräpning stora samhällskostnader. Kommunerna rapporterade 2023 för första gången sina faktiska kostnader för skräpstädning; 227 kommuner som svarade uppgav att städningen kostade 430 miljoner kronor. Eftersom bara knappt 80 % av kommunerna rapporterade och vissa kostnader inte inkluderas befaras den verkliga summan vara betydligt högre. Pengar som kunde ha använts till skola, vård eller infrastruktur går istället till att plocka skräp.
Nedskräpning påverkar också människors upplevelse av trygghet. Studier visar att skräp föder skräp; när ett område redan är nedskräpat minskar respekten för platsen och fler slänger sitt skräp. Smutsiga parker och gator upplevs som otrygga, och människor vill inte bo där. Nedskräpning kan dessutom öka förekomsten av skadedjur – matrester lockar råttor och andra djur. Genom att ta hand om sitt skräp bidrar man till en renare och säkrare miljö för alla.
Nedskräpningens påverkan på vatten och hav
Stora mängder skräp hamnar i hav och vattendrag. Nedskräpning i haven orsakar både lidande för djurlivet och stora socioekonomiska konsekvenser. I Nordsjön dumpas varje år mycket skräp; det mesta sjunker till botten medan annat flyter eller spolas upp på stränder. Bohusläns kust är hårdast drabbad i Sverige på grund av strömmarna; kommunerna längs kusten lägger stora resurser på strandstädning. Marine litter skadar även fiskeredskap och fartyg. Fiskare runt Nordsjön tvingas lägga 1–2 timmar varje vecka på att rensa redskap från skräp.
Det mesta marina skräpet kommer från land. Förpackningar och engångsartiklar som slängs på stränder eller i städer blåser ut i havet via vindar och vattendrag. Även brister i avfallshantering och öppna deponier bidrar. På global nivå domineras det marina skräpet av plast; den globala plastproduktionen har ökat från 0,5 miljoner ton 1950 till omkring 300 miljoner ton per år, och plast bryts inte ned utan blir mikroplast. Förlorade fiskeredskap (så kallade spökgarn) fortsätter att fiska i åratal och orsakar stort lidande.
Finns det en lag om nedskräpning?
Miljöbalken och straff
Sverige har en tydlig lagstiftning mot nedskräpning. Enligt 15 kapitlet, 26 § i miljöbalken får ingen skräpa ned utomhus på platser där allmänheten har tillträde. Den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot bestämmelsen riskerar böter eller upp till ett års fängelse. Lagen gäller både små och stora föremål; med skräp avses allt från glas, papper, engångsgrillar och fimpar till större objekt som möbler eller bilar.
Läs vår guide: Vad är källsortering
Skräpboten och småskräpslagen
Vid mindre nedskräpningsförseelser kan polisen utfärda en skräpbot på 800 kronor. Sedan 1 januari 2022 omfattas även mindre skräp såsom cigaretfimpar, snusprillor och tuggummi. Bötesnivån gäller oavsett om det rör sig om en fimp eller en snabbmatsförpackning; en felslängd cigarett kostar lika mycket som en säck med gamla kläder. Statistik visar att böter för nedskräpning har ökat; antalet utfärdade böter steg från 289 år 2022 till 438 böter 2024. Den ökade tillämpningen tyder på större uppmärksamhet och strängare tillsyn.
Förebyggande insatser och producentansvar
För att minska nedskräpning krävs mer än lagstiftning. EU:s engångsplastdirektiv har lett till nya regler för plastprodukter och krav på producentansvar. 2023 infördes krav på att insamling av pantflaskor och burkar ska finnas på fler platser, och särskilda pantkärl har installerats för att öka återvinningen. Trots ett högt insamlingsresultat pantades bara 87,4 % av de sålda dryckesförpackningarna 2022; över 380 miljoner burkar och flaskor hamnade utanför systemet. Enligt en nationell skräpmätning slängdes 91 000 burkar och 21 000 plastflaskor på marken under en vecka.
Engångsartiklar förpliktar producenten att betala för den städning som deras produkter orsakar. Kommunerna rapporterar varje år hur mycket städningen kostar, och denna summa ska delas av berörda producenter. EU:s plastpåsedirektiv har också minskat användningen av plastpåsar. Konsumtionen sjönk från 83 påsar per person 2017 till 17 påsar 2022, vilket visar att ekonomiska incitament fungerar. Inkomster från producentansvar bör gå till informationskampanjer och förbättrad avfallshantering.
Nedskräpning i Sverige
Sverige betraktas ofta som ett miljömedvetet land, men nedskräpning är fortfarande omfattande. Cigaretfimpar dominerar skräpet – en nationell mätning från 2020 visade att 22 miljoner fimpar slängdes på marken under en enda sommarvecka. Snus utgör den näst vanligaste skräpkategorin och stod för 17,4 % av skräpet i stadskärnor 2023. Engångsförpackningar som godis- och glasspapper samt snabbmatsförpackningar blir också allt vanligare.
Läs vår guide: Olika typer av farligt avfall
Nedskräpning i havet
Sveriges kustregioner påverkas starkt av marin nedskräpning. Plast står för den största andelen av skräpet som flyter i haven. På grund av läget i Nordsjön och Skagerrak är västkusten särskilt utsatt; stora mängder skräp spolas upp på stränderna och städning är en återkommande och kostsam uppgift för kustkommunerna. Littering i havet skadar inte bara djurlivet utan också fiskerinäringen; fiskare måste spendera 1–2 timmar varje vecka på att rensa sina redskap från skräp. Källa till skräpet är både landbaserad nedskräpning, turism och bristfällig avfallshantering, men också sjöfart, fiske och annan havsbaserad verksamhet.
Läs vår guide: Hur mycket plast återvinns i sverige
Nedskräpning i staden och naturen
I städer och naturområden är beteendefaktorer viktiga. Människor skräpar ned för att det saknas papperskorgar eller för att andra gör det; sociala normer och bekvämlighet är enligt en kommunal källa de vanligaste orsakerna. När miljön runt omkring är skräpig minskar viljan att hålla rent, och ansvarsfördelningen upplevs som otydlig.
Flera studier visar att engångsplastprodukter ofta blir skräp. Under en sommarvecka slängdes nästan 50 000 plastpåsar i svenska stadskärnor. På landsvägar hittades i snitt 50 plastpåsar per kilometer väg innan plastpåseskatten infördes; efter skatten minskade antalet till 1 påse per 100 meter. Fältstudier längs en mils vägsträcka hittade 1 246 slängda burkar och plastflaskor, motsvarande 5 plastflaskor och 7 burkar per 100 meter. Dessa siffror visar att nedskräpningen är omfattande även utanför städer och att lagstiftning och ekonomiska styrmedel påverkar beteenden.
Att sortera och återvinna avfall är därför avgörande. Hushållsavfallet utgör 0,4 ton per person, men genom källsortering kan mycket material återvinnas. Återvinningsbolag och kommunala avfallsaktörer samlar in förpackningar av plast, glas, metall och papper för att göra nya produkter eller producera energi genom energiåtervinning. Energiåtervinning innebär att avfallet förbränns under kontrollerade former och att energin tas tillvara, vilket minskar behovet av fossila bränslen. För att systemet ska fungera måste invånarna sortera sitt avfall korrekt och se till att inget hamnar i naturen.
Läs vår guide om Batteriåtervinning
Sammanfattning
Nedskräpning drabbar samhället på många nivåer. Hushållens avfallsmängder är stora – 4,3 miljoner ton 2022 – och trots välutvecklade avfallssystem hamnar enorma mängder skräp på våra gator, i naturen och i havet. Cigaretfimpar, snus och plastförpackningar dominerar skräpet; 22 miljoner fimpar slängs på marken under en sommarvecka och 50 000 plastpåsar lämnas i stadskärnor. Plast bryts aldrig ned helt och skadar hundratals arter. Littering förstör livsmiljöer, bidrar till mikroplast och orsakar lidande och kostnader för djur, människor och fiskerinäringar.
Samhället betalar dyrt för nedskräpning; kommunernas städning kostade minst 430 miljoner kronor 2023 och sannolikt mycket mer. Lagstiftningen är tydlig – miljöbalken förbjuder nedskräpning och böter på 800 kronor kan utfärdas även för små skräp. Antalet utdömda böter ökar, men lagar räcker inte – beteendeförändringar är avgörande. Ekonomiska styrmedel har visat resultat; plastpåsanvändningen minskade kraftigt efter skatten.
För att komma till rätta med nedskräpning krävs samverkan mellan invånare, kommuner, producentansvar och återvinningsbolag. Var och en kan bidra genom att sortera avfall, lämna förpackningar och pant på rätt ställe, och aldrig kasta skräp i naturen. Kasta.nu arbetar för att göra avfallshanteringen enklare och mer cirkulär genom smarta återvinningslösningar, rådgivning och energieffektiva tjänster. Genom att minska nedskräpningen och öka återvinningen sparar vi naturen, skapar tryggare miljöer och frigör resurser till viktigare samhällsändamål.