Introduktion
I ett land med stark miljömedvetenhet är textilavfallet en av de kniviga utmaningarna. SCB:s avfallsrapport visar att de svenska hushållen producerade 4,3 miljoner ton avfall 2022, motsvarande 0,4 ton per person. Trots ett väl utbyggt insamlingssystem hamnar en stor del av våra kläder och hemtextilier i den vanliga soppåsen.
Vad innebär textil återvinning?
Textil återvinning är inte bara en process – det är en strategi för ett hållbart samhälle. Genom att fokusera på textil återvinning minskar vi avfallet och stärker kretsloppen.
Begreppet textil återvinning
Textil återvinning innebär att samla in, sortera och behandla textila material så att de kan återbrukas eller materialåtervinnas. Enligt Naturskyddsföreningen slängs 7–9 kg textilier per person och år, vilket motsvarar upp till 90 000 ton avfall som kommunerna från 2025 måste ta hand om. Kläder och hemtextilier som är hela och rena bör lämnas till second hand, välgörenhetsorganisationer eller andra återbruksaktörer i stället för att betraktas som avfall. Det förlänger livslängden på plagget och sparar resurser.
Materialåtervinning blir aktuellt när textilen inte går att använda igen. Då rivs materialet ner till fibrer och kan användas till nya produkter, eller så löses materialen upp kemiskt för att skapa nya fibrer. Både återbruk och materialåtervinning är centrala komponenter i textil återvinning och bidrar till ett mer cirkulärt kretslopp.
Varför är textil återvinning viktigt?
Tillverkning av textil kräver stora mängder vatten, energi och kemikalier. Vivab beskriver att åtta kilo textilier per person hamnar i soporna varje år och att minst hälften skulle kunna återanvändas. Genom att öka textil återvinning minskar vi miljöbelastningen, sparar på råvaror och dämpar utsläpp av växthusgaser. Samtidigt driver den ökade insamlingen fram innovationer inom sortering och återvinningsteknik.
Lagar och regler från 2025
Den 1 januari 2025 trädde en lag i kraft som gör det förbjudet att slänga textil i hushållssoporna. Textilavfall ska samlas in separat och lämnas på särskilda platser. Kommunerna ansvarar för att ordna insamling, och textilierna måste vara rena och torra när de lämnas. Från 1 oktober 2025 införs dock undantag: strumpor, underkläder och mycket smutsig, möglig eller trasig textil får slängas i restavfallet. Syftet är att avlasta insamlingssystemet när materialet ändå inte kan återvinnas.
Var återvinner man textil?
Hur återvinns textilier?
Det finns två huvudsakliga metoder: mekanisk och kemisk återvinning. Mekanisk återvinning är en process där textilen klipps i mindre bitar, rivs och kardas för att frigöra fibrer som kan användas i nya produkter såsom isolering, nonwoven-material eller ny tråd. Processen fungerar bäst för homogena material – 100 % bomull, ull eller polyester – och fiberns kvalitet beror på insamlat material.
Kemisk återvinning används när materialen är blandade eller svåra att bearbeta mekaniskt. Kemikalieinspektionen förklarar att termoplastiska fibrer som polyester och polyamid kan smältas ner till plastråvara med mycket lägre energiförbrukning än vid nyproduktion. Bomull kan lösas upp kemiskt för att utvinna cellulosa som spinns till nya regenatfibrer som viskos eller lyocell. Dessa metoder är fortfarande under utveckling men visar stor potential för framtida textil återvinning.
Var kan man lämna textil?
Du lämnar textilier på kommunala återvinningscentraler, textilcontainrar eller via samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Det noteras att nästan alla kommuner samarbetar med frivilligorganisationer och har behållare på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller i stadsmiljön. Ofta finns separata kärl för återbruk och för textilavfall.
Undantag och begränsningar
Undantagen som införs från oktober 2025 innebär att strumpor, underkläder samt mycket smutsig eller trasig textil får läggas i restavfallet. Orsaken är att dessa material i dagsläget ofta går till förbränning eftersom de inte kan materialåtervinnas.
Tekniker och utveckling inom textil återvinning
Mekanisk återvinning
Vid mekanisk textil återvinning rivs textilierna och fibrerna kardas. Processen fungerar bäst när plaggen består av samma materialtyp; blandningar med elastan gör återvinningen svårare. De återvunna fibrerna används oftast till nonwoven-produkter, isolering eller kompositmaterial. Varje rivning försämrar dock fiberns kvalitet, vilket gör att mekanisk återvinning har begränsad livslängd.
Läs vår guide: Olika typer av farligt avfall
Kemisk och termisk återvinning
Kemisk återvinning innebär att materialet löses upp med kemikalier för att utvinna polymererna. Cellulosan från bomull kan omvandlas till nya fibrer, medan polyester och polyamid kan smältas om till plastråvara med ungefär 5 % av energibehovet för nyproduktion. Dessa tekniker möjliggör återvinning av blandmaterial, men kräver fortsatt forskning och investeringar innan de kan implementeras i stor skala.
Läs vår guide: Hur mycket plast återvinns i sverige
Sammanfattning
Textil återvinning är en nödvändig del av Sveriges arbete för cirkulär ekonomi. Varje år kastar vi tusentals ton textilier som skulle kunna återbrukas eller återvinnas. Genom att sortera ut textilierna, lämna dem rena och torra på rätt plats och följa lagstiftningen från 2025 kan vi alla bidra. De tre källor som denna artikel bygger på visar att mellan 7 och 9 kg textilier per person slängs, att hälften av dessa kan återanvändas och att lagar och undantag införs för att effektivisera insamlingen. För Kasta och andra aktörer inom avfallshantering innebär förändringarna både utmaningar och möjligheter: ett större inflöde av material kräver logistik och teknik, men öppnar också för nya kretslopp och affärsmodeller.