Introduktion
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller avfallshantering och återvinning, men vår konsumtion av kläder och textilier fortsätter att öka. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att svenska hushåll producerade 4,3 miljoner ton avfall år 2022 – motsvarande cirka 0,4 ton avfall per person. Samtidigt ökar våra textila avfallsströmmar; vi köper i genomsnitt över 13 kg nya kläder och hemtextilier per person och år och använder dem allt kortare tid. I den här artikeln går vi igenom vad att återvinna kläder innebär, hur det skiljer sig från återbruk och hur du bäst sorterar och lämnar in både hela och trasiga plagg.
Vad innebär det att återvinna kläder?
Att återvinna kläder betyder att de plagg och textilier vi inte längre använder tas om hand och omvandlas till nya resurser. Det kan ske på två sätt: genom återbruk, där hela plagg får ett nytt liv som second hand‑varor, och genom materialåtervinning, där fibrerna bryts ned för att bli till nya produkter. Här ingår både mekanisk återvinning (kardning och rivning av textil till fiber som kan spinnas till ny tråd eller användas som isolering) och kemisk återvinning (upplösning av textilfibrer för att utvinna råmaterial till exempelvis viskos eller lyocell).
Varför ska man återvinna kläder?
Avfallshierarkin rangordnar återbruk och återvinning högre än förbränning. Innan den nya lagen trädde i kraft 2025 slängdes i Sverige cirka 7–9 kg textilavfall per person och år direkt i restavfallet, vilket gick till energiåtervinning. Studier visade att fyrtio procent av dessa plagg inte var trasiga utan hade kunnat användas längre. En mer cirkulär hantering där vi sorterar ut textilavfall skapar förutsättningar för återbruk och materialåtervinning, vilket sparar resurser och minskar klimatpåverkan.
Vad händer med kläderna efter insamling?
När du lämnar in kläder till insamling sorteras de manuellt. Kläder i gott skick går till återbruk och säljs eller skänks vidare. Trasiga plagg som fortfarande är rena och torra blir material till nya produkter. De kan mekaniskt återvinnas till exempelvis isolering, stoppning i bilstolar eller råmaterial för ny textil. För plagg av homogena fibrer (som bomull eller polyester) används också kemisk återvinning, där bomullens cellulosafibrer löses upp och spinns till nya regenatfibrer. Textilier som inte kan materialåtervinnas går till energiåtervinning och ger värme och el.
Skillnaden mellan återbruk och materialåtervinning
Återbruk innebär att kläderna används igen i sin ursprungliga form. Det ger störst miljönytta eftersom produkten får ett nytt liv och mindre nyproducerat material behövs. Enligt beräkningar kan en fördubblad användningstid minska plaggens klimatpåverkan med nästan 50 procent. Materialåtervinning bryter ned textilen till fibrer. Den ger lägre men fortfarande betydande miljönytta; att återvinna fibrer kan minska den totala klimatpåverkan med upp till 10 procent. Båda metoderna är bättre än att kasta kläderna i soporna.
Återvinna trasiga kläder
Sedan 1 januari 2025 gäller en ny avfallsförordning som kräver att textilavfall sorteras ut separat. Syftet är att öka andelen återbruk och materialåtervinning. Du får inte längre slänga kläder, gardiner eller andra inredningstextilier i den vanliga soppåsen. Textilavfallet ska i stället lämnas på speciella platser avsedda för återanvändning och återvinning. De flesta kommuner samarbetar med ideella organisationer som placerar behållare på återvinningscentraler, återvinningsstationer och i stadsbilden. Hela och rena plagg ska i första hand lämnas i kärl för återbruk; trasiga men torra plagg läggs i kärl för textilavfall.
Från 1 oktober 2025 finns ett undantag. Små mängder starkt smutsig, möglig eller mycket trasig textil samt strumpor och underkläder får då läggas i soppåsen. Kommuner betonar att stora mängder textil, såsom lakan eller gardiner, fortsatt ska lämnas på återvinningscentral, även om de är trasiga eller mögliga. Anledningen är att stora textilier i soporna kan orsaka problem i eftersorteringsanläggningarna.
Läs vår guide om Återvinningscentraler
Hur återvinner man kläder?
Processen för att återvinna kläder börjar i ditt hem. Se till att plaggen är rena och torra. Sortera dem i två högar: hela och användbara samt trasiga. Knyt ihop par av skor med snöre eller gummiband. Lägg textilierna i en påse och knyt ihop den. På många återvinningscentraler finns skyltar märkta ”Textil” där du lämnar påsen. Personalen kan hjälpa dig om du är osäker på hur trasiga eller smutsiga plagg ska sorteras. Vissa kommuner erbjuder även pop‑up‑återbruk och mobila insamlingstjänster där du kan lämna textil och möbler.
Vid sorteringsanläggningen görs först en försortering för att ta bort emballage och avfall. Kläder som kan återanvändas sorteras för hand ut till nya ägare. De resterande plaggen går vidare till materialåtervinning: de rivs till fiber eller löses upp i kemiska processer. Det som inte kan återvinnas blir energi.
Trasiga kläder: återvinning kontra restavfall
Före 2025 tog återvinningscentraler emot alla typer av textilier, även trasiga och smutsiga. Det visade sig dock att en stor del av materialet ändå gick till förbränning eftersom metoder för att återvinna till exempel trasiga underkläder saknades. Regeringen har därför förtydligat reglerna: trasiga eller smutsiga textilier ska från oktober 2025 slängas direkt i restavfallet eller lämnas i container för stoppade möbler. Helst ska du reparera eller återbruka innan du slänger. Genom att laga, sälja eller skänka vidare dina kläder bidrar du till både återbruk och återvinning.
Var lämnar man kläder för återvinning?
De flesta kommuner har insamlingskärl för textil på återvinningscentraler eller i anslutning till större butiker och återvinningsstationer. Det finns normalt ett kärl för återbruk (hela plagg) och ett eller flera kärl för textilavfall. I större städer finns även mobila insamlingsbilar och pop‑up‑återbruk där du kan lämna kläder, möbler och elektronik. För större textiler och möbler med textilöverdrag hänvisas du till återvinningscentraler. Om dina textilier är förorenade av olja eller kemikalier betraktas de som farligt avfall och ska lämnas till specialmottagningar, inte i textilbehållaren.
Hur minskar vi textilt avfall?
En stor del av klädernas miljöpåverkan sker i produktionsfasen. Statistiken visar att vi köpte 13,6 kg nya kläder och textilier per person under 2024. Samtidigt använder vi plaggen kort tid; en t‑shirt används i snitt 30 gånger och tvättas 15 gånger, och 30 % av garderoben hänger oanvänd. Här är några tips för att minska avfallet:
Läs vår guide: Olika typer av farligt avfall
Köp mindre och vårda det du har
Köp färre men bättre kvalitetsplagg. Välj textilier med hög hållbarhet och tvätta och torka dem varsamt för att förlänga livslängden. Om du fördubblar användningstiden för ett plagg kan du halvera dess klimatpåverkan.
Läs vår guide: Hur mycket plast återvinns i sverige
Återanvänd och reparera
Lämna hela och rena kläder till second hand‑butiker, klädbytardagar eller vänner. Reparera trasiga plagg eller sy om dem. Det finns aktörer som syr om kläder till nya produkter, som att väva remsor av jeans till mattor. Genom att laga och återbruka bidrar du till ett cirkulärt kretslopp.
Cirkulär ekonomi och producentansvar
För att hantera textilflöden mer hållbart diskuteras ett producentansvar för textil i EU. Det innebär att tillverkare får betala för insamling och återvinning av sina produkter. Genom att designa plagg för längre livslängd och materialåtervinning blir det enklare att återvinna kläder i framtiden. Som konsument kan du välja företag som tar ansvar för produktionens miljöpåverkan och erbjuder återvinningsprogram.
Sammanfattning
Att återvinna kläder är en viktig del av ett hållbart samhälle. I Sverige genererar vi fortfarande stora mängder textilavfall trots hög medvetenhet. Lagstiftningen från 2025 innebär att textilavfall ska sorteras ut separat och lämnas i särskilda kärl. Rena och hela plagg ska gå till återbruk och få ett nytt liv; trasiga men torra textilier kan materialåtervinnas. Endast mycket smutsiga, mögliga eller extremt trasiga plagg samt strumpor och underkläder får slängas i soporna från oktober 2025. Genom att följa riktlinjerna för sortering, lämna kläder på rätt plats och förlänga kläders livslängd genom återanvändning och reparation kan vi minska klimatpåverkan och skapa ett mer cirkulärt textilflöde. Återvinna kläder är inte bara en fråga om att slänga rätt – det handlar om att värdera material, konsumera med omtanke och ge varje plagg en chans att användas så länge som möjligt.