Introduktion
Metaller är livsviktiga i allt från mobiltelefoner och fordon till samhällsinfrastruktur. Trots att många metaller är ändliga resurser har vi genom metallåtervinning möjlighet att behålla dem i kretsloppet nästan oändligt. Statistik från SCB:s och Naturvårdsverkets officiella rapport över förpackningsåtervinning visar att Sverige ligger i internationell toppklass: materialåtervinningsgraden för aluminiumförpackningar ökade från 82 % 2022 till 89 % 2023, och målet på 50 viktprocent är därmed gott och väl uppfyllt. För förpackningar av järnbaserad metall (stål) går det av sekretesskäl inte att redovisa den exakta procenten, men rapporten bekräftar att målet om minst 70 % materialåtervinning uppnåddes. Sverige återvinner dessutom en mycket hög andel av sina metallförpackningar, vilket gör oss till ett av världens mest effektiva länder på området.
Att återvinna metall kräver betydligt mindre energi än att utvinna ny metall ur malm. Globalt bygger omkring 40 % av stålproduktionen på återvunnet material, och beroende på metaltyp sparar återvinningen 75–95 % av energin jämfört med primär produktion. När man smälter om stål sparas nästan 80 % av energin som behövs för att framställa samma mängd stål från järnmalm, och aluminiumåtervinning kan spara över 90 % av energin. En enda återvunnen aluminiumburk räcker för att driva en tv i tre timmar. Trots dessa fördelar går stora mängder metall fortfarande förlorade i restavfallet. I den här artikeln får du en djupgående förklaring av hur metallåtervinning fungerar, hur du sorterar rätt och vad som händer med metall och batterier efter återvinning. Alla exempel utgår från svenska förhållanden och bygger på de mest aktuella källorna från 2024/2025.
Metallåtervinning – hur går det till?
Metallåtervinning är mer än att bara smälta ner skrot. Processen består av flera steg för att säkerställa hög återvinningsgrad och renhet. Genom att kombinera mekanisk sortering med avancerad teknik kan olika metaller separeras och återvinnas effektivt.
Läs vår guide: Olika typer av farligt avfall
Sortering och separeringstekniker
När insamlade metallförpackningar eller skrot anländer till behandlingsanläggningen sorteras de först efter metallsort. Magnetiska metaller som stål och järn separeras med hjälp av överbandsmagneter som drar upp dem från ett transportband. Därefter används en underbandsmagnet för att plocka upp magnetiska metaller som kan ha slunkit igenom första steget. Efter de magnetiska separeringarna återstår en blandning av icke‑magnetiska metaller som aluminium och koppar samt annat material. Denna fraktion passerar genom en virvelströmsseparator (eddy current) som med hjälp av roterande magneter skapar strömmar som stöter bort icke‑magnetiska metaller, vilket ger tre separata fraktioner: magnetiska metaller, icke‑magnetiska metaller och avfall. För att få rena materialflöden kan anläggningar därefter sortera upp aluminium, koppar, rostfritt och mässing i separata fraktioner.
Läs vår guide: Får man elda trädgårdsavfall
Energibesparing och miljöfördelar
När metallen sorteras och smälts om kan den ingå i nya produkter utan att kvaliteten försämras. Aluminium och stål kan återvinnas hur många gånger som helst. Processen sparar nästan all energi som annars skulle användas för att framställa metallen från malm. Även SSAM påpekar att metall kan återvinnas oändligt utan kvalitetsförlust och att återvinning av aluminium eller stål sparar upp till 95 % av energin som krävs vid nyproduktion. Stålförpackningar som smälts om kan bli armeringsjärn eller motordelar och besparar 75 % av den energi som behövs för att framställa stål ur järnmalm. Om alla våra metallförpackningar av aluminium och stål återvinns skulle energin som sparas räcka till att värma cirka 13 900 småhus varje år.
Metalltyper och återvinningscykler
Olika metaller behandlas lite olika. Aluminium är en av de metaller där energibesparingen är störst: endast 5 % av energin som krävs för att utvinna aluminium ur bauxit går åt för att behandla återvunnen aluminium. För stål sparas ungefär 75 % av energin och kvaliteten förblir oförändrad. Koppar återvinns också mycket effektivt; cirka 80 % av all koppar som någonsin brutits är fortfarande i användning. När koppar smälts om sparas upp till 85 % av energin jämfört med nyframställning, och reningsprocesser som elektrolys gör att även koppar av lägre kvalitet kan återanvändas.
Genom metallåtervinning minskar också utsläppen av koldioxid och andra föroreningar. Till exempel innehåller smältprocesserna för stål ofta koldioxidintensiva bränslen; genom att ersätta jungfruligt material med skrot minskar utsläppen. I ett cirkulär‑ekonomiskt perspektiv är metaller unika eftersom de inte slits ut i samma takt som plast och papper och därför kan återvinnas i princip för evigt.
Läs vår guide: Vad är kompost
Hur återvinner man metall?
Som privatperson har du en central roll i metallåtervinning. Genom att sortera rätt i hemmet och lämna skrot på rätt plats säkerställer du att metallen återgår till kretsloppet. Här går vi igenom vad som räknas som metallförpackningar och metallskrot samt hur du sorterar olika metallprodukter.
Exempel på metallförpackningar och smådetaljer
Metallförpackningar omfattar konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler, lock, penseltorra färgburkar, aluminiumfolie och värmeljushållare. Ingen förpackning är oviktig – även små kapsyler och värmeljushållare är värdefulla. Enligt uppskattningar kan stålet från insamlade kapsyler räcka till 2 200 nya bilkarosser varje år. I Sverige återvinns över 80 % av alla metallförpackningar, men den siffran bygger på att hushållen sorterar noggrant. För att undvika spill ska metalliknande plastpåsar, metallskrot (cyklar, stekpannor), elektronik och pantburkar inte läggas i behållaren för metallförpackningar. Metallskrot lämnas istället på återvinningscentralen, där det vägs in och säljs som råvara.
Läs vår guide: Hur mycket plast återvinns i sverige
Vad händer med batterier efter återvinning?
Batterier innehåller metaller och kemikalier som kräver särskild hantering. Kasta.nu beskriver att SCB rapporterade att det 2018 samlades in cirka 31 000 ton batteriavfall i Sverige, varav nästan 90 % utgjordes av bil‑ och industribatterier medan bärbara batterier bara stod för cirka tio procent. Efter insamling sorteras batterierna efter typ; farliga batterier med kvicksilver eller bly separeras först.
Därefter krossas batterierna och plastkapslingar, metallhöljen och en pulverformig “black mass” separeras. För bly‑syra‑batterier neutraliseras syran och blyet extraheras, medan litium‑jon‑batterier demonteras i moduler och material som litium, kobolt och nickel utvinns hydrometallurgiskt. Denna metod ger en återvinningsgrad på över 90 % för litium‑jon‑batterier och har upp till 80 % lägre klimatpåverkan än nybrytning. Efter återvinningen säljs metallerna som sekundära råvaror till nya batterier, byggmaterial och rostfritt stål.
Effektiv insamling och sortering av metall
För att metallåtervinning ska fungera krävs ett välorganiserat system. I Sverige samlas metallförpackningar in via återvinningsstationer, fyrfackskärl och kommunala insamlingssystem. När förpackningarna når sorteringsanläggningen hanterar maskiner och personal dem enligt den process som beskrivits ovan. Förpackningarna krossas, sorteras, balas och skickas till smältverk. Magnetisk metall blir ofta armeringsjärn eller wire, medan icke‑magnetisk metall delas upp i aluminium, koppar, rostfritt och mässing och återvinns till nya produkter inom fordons‑ och stålindustrin. Systemet för kontinuerlig finjustering gör att utsorteringsgraden ökar och därmed även materialåtervinningsgraden.
Läs vår guide om Batteriåtervinning
Vad är avfall av metall?
I avfallshantering skiljer man mellan metallförpackningar och metallskrot.
Metallförpackningar
Metallförpackningar är produkter vars främsta syfte är att skydda eller transportera varor. De vanligaste exemplen är konservburkar, dryckesburkar med pant, sprayburkar, metalltuber, kapsyler, lock, aluminiumfolie och värmeljushållare. Dessa ska lämnas i behållaren för metallförpackningar. När metallen har hamnat på sorteringsanläggningen mals den sönder; magnetiska metaller sorteras bort med hjälp av magneter, smälts och blir till nytt stål eller aluminium.
Vad ska inte lämnas i metallåtervinningen?
Återvinningsbolag säger ofta att vissa metalliknande material hör inte hemma i metallbehållaren. Metalliknande plastpåsar (som chipspåsar) ska sorteras som plast. Större metallföremål som cyklar, VVS‑detaljer, stekpannor och andra produkter som inte är förpackningar lämnas som grovsopor eller på en återvinningscentral. Elektronik och elartiklar hör till elektronikavfall och pantburkar lämnas mot pant. Korrekt sortering minskar risken för att farligt avfall som bly, kvicksilver eller batterier hamnar i fel fraktion och säkerställer att metallåtervinningen blir så energieffektiv som möjligt.
Läs vår guide: Hur fungerar energiåtervinning
Sammanfattning
Metall är en ändlig resurs men kan återvinnas nästan oändligt utan att egenskaperna försämras. Sveriges metallåtervinning är bland de främsta i världen – 89 % av aluminiumförpackningar återvanns 2023 och stålförpackningar uppfyller målet om minst 70 %. Globalt bygger 40 % av stålproduktionen redan på återvunnet material och återvinning sparar 75–95 % av energin som krävs för ny produktion.
Metallåtervinning börjar i hemmet med noggrann sortering av kapsyler, lock, folie och konservburkar. Även små detaljer är viktiga – om alla kapsyler samlas in skulle stålet räcka till 2 200 nya bilkarosser. Efter insamling sorteras metallen med magneter och virvelströmsseparatorer för att separera magnetiska och icke‑magnetiska metaller. Därefter smälts metallen om och används i nya produkter, vilket sparar stora mängder energi och minskar koldioxidutsläpp.
Batteriåtervinning är en särskilt viktig del av metallåtervinningen. 2018 samlades omkring 31 000 ton batteriavfall in i Sverige, men mindre än hälften av de alkaliska hushållsbatterierna återvinns. Genom att sortera och lämna batterier på rätt ställe kan metaller som litium, kobolt och bly utvinnas med hög återvinningsgrad.
För att behålla metallerna i kretsloppet krävs fortsatt utveckling av teknik, bättre sorteringsvanor i hushållen och tydliga ekonomiska incitament. Genom att delta i metallåtervinning bidrar du inte bara till att spara energi och minska utsläppen utan också till att värna värdefulla resurser för kommande generationer. Med rätt hantering kan Sverige fortsätta vara en förebild i övergången till en cirkulär ekonomi där metaller används om och om igen.