Introduktion
Vad är restavfall egentligen? Visste du att hushållen i Sverige genererade över 4,3 miljoner ton avfall under 2022? Det motsvarar cirka 400 kilo per person – en siffra som inkluderar allt från matrester och förpackningar till det vi kallar för restavfall. Restavfall utgör en betydande del av detta och består av det avfall som inte kan återvinnas eller återanvändas, såsom blöjor, disktrasor och trasiga leksaker. Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Avfall i Sverige 2022” behandlades totalt 20 miljoner ton avfall (exklusive mineralavfall), varav en stor del gick till energiåtervinning genom förbränning.
Att förstå vad restavfall är och hur det ska hanteras korrekt är avgörande för att minska vår miljöpåverkan och förbättra avfallshanteringen. I denna artikel kommer vi att utforska vad som räknas som restavfall, hur det skiljer sig från annat avfall, och vad som händer med det efter att det har slängts.
Återvinningens betydelse för ett hållbart samhälle
I dagens samhälle är återvinning en självklarhet för de flesta av oss. Men varför är det så viktigt egentligen? Jo, för att återvinning bidrar till ett hållbart samhälle där vi tar vara på våra resurser istället för att slösa bort dem. Genom att återanvända material minskar vi behovet av att utvinna nya råvaror, vilket sparar energi och minskar skador på miljön. Dessutom hjälper återvinning oss att minska mängden avfall som annars skulle hamna på soptippar eller i naturen.
Vad är restavfall
Definition och grundprinciper
Låt oss börja från början. Restavfall är det hushållsavfall som blir kvar efter att du har sorterat ut matavfall, förpackningar, tidningar, farligt avfall, elektronik och textilier. Det vill säga: det som inte kan återvinnas eller återanvändas, men som ändå måste kastas.
Ett annat sätt att tänka på det är: Restavfall, vad är det? Det är “det som blir över när du sorterat klart”.
Vanliga exempel är:
- Blöjor
- Tandborstar
- Disktrasor
- Post-it-lappar
- Snus, cigarettfimpar, tuggummi
- Trasiga skor och leksaker utan elektronik
Allt det här är brännbart restavfall, och ska inte blandas med återvinningsbart material eller farligt avfall.
Är restavfall brännbart?
Ja, restavfall är brännbart. Det skickas till förbränning där det omvandlas till el och fjärrvärme, vilket är ett sätt att ta tillvara på avfallets energiinnehåll. Men bara för att det är brännbart betyder det inte att allt brännbart ska slängas som restavfall. Förpackningar av plast eller papper till exempel – de är också brännbara, men de ska sorteras för återvinning.
Det är alltså viktigt att inte slänga saker i restavfallet “bara för att de brinner bra”. Då missar vi möjligheten att återvinna materialet.
Vad räknas inte som restavfall?
Det här är ett vanligt misstag. Många kastar matrester, tomma förpackningar eller elektronik i restavfallet – men det hör inte hemma där. Så, vad räknas som restavfall?
Inte detta:
- Matavfall (ska sorteras separat i brun påse)
- Plastförpackningar, metall, glas, papp
- Farligt avfall (t.ex. batterier, färg, sprayburkar)
- Elektronik
- Läkemedel
Sopsortering Restavfall
Hur sorterar man restavfall?
När du sorterar dina sopor hemma ska restavfallet hamna i en väl försluten plastpåse, helst dubbelknuten. Om du bor i villa kastar du påsen i rätt kärl – ofta ett grönt eller svart kärl. Bor du i lägenhet finns det oftast ett särskilt fack i miljörummet eller sopnedkastet märkt med “restavfall”.
Sopsortering restavfall handlar alltså inte bara om att veta vad som ska slängas, utan också hur du gör det. En slarvigt stängd soppåse kan läcka och göra kärlet smutsigt – eller i värsta fall leda till att maskinerna i avfallshanteringen skadas.
Är restavfall matavfall?
Nej! Det är en vanlig missuppfattning. Tidigare tilläts det i vissa kommuner att matavfall och restavfall slängdes tillsammans. Men från 1 januari 2024 är det obligatoriskt att sortera ut matavfall separat i hela Sverige. Det betyder att matrester nu räknas som ett eget avfallsslag och inte längre ingår i restavfallet.
Istället ska du slänga matavfall i en brun påse, som hämtas separat. Detta gör det möjligt att producera biogas och biogödsel, vilket är både klimatsmart och resurssnålt.
Vad får inte slängas i restavfall?
Här är en kort lista på sådant som du inte får slänga i restavfallet:
- Matavfall
- Förpackningar (plast, glas, metall, papp)
- Farligt avfall
- Elektronik och batterier
- Textilier (bör lämnas till återbruk eller textilinsamling)
- Grovsopor (som stora möbler, speglar, bildelar)
Vad händer med restavfall?
När du slänger din soppåse med brännbart restavfall börjar nästa steg i kedjan – den kommunala avfallshanteringen. Så, vad händer med restavfall egentligen?
Avfallet hämtas av kommunen eller en upphandlad entreprenör, i enlighet med kommunens ansvar för hushållsavfall.
Därefter transporteras det till en avfallsförbränningsanläggning där det behandlas under höga temperaturer.
Där omvandlas restavfallet till:
El som används i hushåll och verksamheter
Fjärrvärme som värmer bostäder och lokaler
Förbränningen sker under kontrollerade former för att minimera miljöpåverkan och ta tillvara på avfallets energiinnehåll.
Hos återvinningsbolag som Kasta kan du även få hjälp med containrar och smarta lösningar för att minska mängden restavfall redan vid källan.
Exempel på restavfall
Vanliga saker som slängs i restavfall
Du kanske undrar: “Vad räknas som restavfall i praktiken?” Här är en lista med vanliga exempel:
- Blöjor, bindor, tamponger, tops
- Disktrasor, dammsugarpåsar
- Snus, cigaretter, tuggummi
- Post-it-lappar, kuvert, kvitton
- Plastleksaker utan elektronik
- Tandborstar och diskborstar
- Kattsand (väl paketerad!)
- Trasiga skor eller väskor
Kom ihåg att det viktigaste är att det inte finns något bättre återvinningsalternativ för det du slänger.
Läs vår guide: Vad är återvinnning
Vad som inte bör slängas i restavfall
Även om vissa saker kan slängas i restavfall betyder det inte att du bör göra det. Tänk på att vissa material gör sig bättre i andra flöden:
- Metallbestick och kastruller – lämnas som metallskrot
- Trasigt porslin – lämnas som fyllnadsmassor
- Små elprylar – lämnas till elåtervinning
Grovt avfall, återfyllnadsmaterial och sådant som ofta är kopplat till materialleverans – som jord, makadam eller grus – hanteras alltid utanför det vanliga hushållsavfallet.
Genom att använda en återvinningscentral eller anlita rätt tjänst kan du minska mängden restavfall och bidra till en mer hållbar avfallshantering.
Vanliga misstag vid restavfallssortering
Felaktig sortering i hushåll
Trots att informationen om restavfall sortering blivit bättre, sorterar många fortfarande fel. Enligt Naturvårdsverket skulle över hälften av restavfallet kunna ha återvunnits.
Vanliga fel:
- Matavfall i restavfallet
- Plastförpackningar kastas som restavfall
- Textilier slängs i hushållssoporna
Potential för ökad återvinning
Genom att tänka ett steg längre vid varje sopslängning kan du göra skillnad.
Fundera:
- Kan detta återanvändas?
- Går det att sortera ut som metall, glas eller papp?
- Finns det en container för grovsopor eller elektronik i närheten?
Ju mindre restavfall vi producerar – desto bättre för miljön, ekonomin och framtida generationer.
Vill du ha hjälp med hur du bäst hanterar dina sopor, restavfall eller hitta närmaste återvinningsstation eller container? Kontakta din kommun eller ett återvinningsbolag nära dig. De kan också ge dig tips om hur du bäst sorterar och minskar ditt restavfall.
Sammanfattning
Att veta vad restavfall är och hur det skiljer sig från andra typer av avfall är en viktig del i att bidra till en effektiv och hållbar avfallshantering. Restavfall består av det som blir kvar när allt som kan återvinnas eller återanvändas har sorterats ut – till exempel blöjor, tops, trasiga plastleksaker och disktrasor. Det är alltså sådant som inte hör hemma bland matavfall, förpackningar eller farligt avfall.
Vi har också gått igenom hur restavfall sorteras, varför det är brännbart, och hur det omvandlas till el och värme genom förbränning. Från och med 2024 är det obligatoriskt att sortera ut matavfall i hela landet, vilket ytterligare minskar mängden restavfall och öppnar upp för produktion av biogas.
Genom att förstå vad som räknas som restavfall, undvika vanliga sorteringsmisstag och ta hjälp av rätt återvinningsbolag eller kommunal information, kan vi alla minska mängden sopor som går till förbränning – och i stället bidra till mer återvinning och mindre miljöpåverkan.